This is a past event.

Rysk kväll

Julian Rachlin, dirigent
Lukáš Vondráček, piano
Åbo filharmoniska orkester

Pjotr Tšaikovski: Pianokonsert nr 1 b-moll op. 23
Pjotr Tšaikovski: Symfoni nr 5 e-moll op. 64

Lukáš Vondráček visade prov på sitt kunnande för åbopubliken hösten 2019. Nu återvänder pianisten till Åbo konserthus tillsammans med Julian Rachlin. Programmet är en rysk kväll i sällskap av Tjajkovskijs mäktiga och nyansrika produktion. Den romantiska pianokonserten är berömd speciellt för sin magnifika och storslagna första sats. Tonsättaren förhöll sig till en början kritiskt till symfonin men senare har den blivit en av hans mest populära symfonier.

Säkerhet.

 

Artists

Julian Rachlin (c) Ashley Klassen
Julian Rachlin
dirigent
Julian Rachlin (c) Ashley Klassen
Julian Rachlin
dirigent

Dirigenten och violinisten Julian Rachlin är förutom förste gästdirigent för Åbo filharmoniska dirigent även Kristiansands symfoniorkesters förste gästdirigent samt konstnärlig partner vid Royal Northern Sinfonia. Julian Rachlin hör till vår tids mest lovprisade artister. Under sin över trettio år långa karriär har Rachlin arbetat världen över som dirigent, solist, kammarmusiker, lärare och konstnärlig ledare, och han har även spelat in skivor. Som violinist har Rachlin uppträtt tillsammans med praktiskt taget alla betydande orkestrar och dirigenter och som dirigent har han uppträtt på alla världens viktigaste konsertscener. Hans framträdanden har förtjusat publiker över hela världen och genom sina tolkningar har han befäst sin position bland de främsta inom den klassiska musiken.

Till höjdpunkterna under senaste tid hör hans solistiska uppträdanden tillsammans med Münchens och Los Angeles filharmoniska orkestrar och hans framträdanden som dirigent med till exempel Chicagos symfoniorkester, Israels filharmoniska orkester och Wiens symfoniorkester.

Rachlin har även samarbetat inom digitala installationer och arbetat med bland andra John Malkovich, Sir Roger Moore och Gerard Depardieu. Den av Rachlin grundade musikfestivalen ”Julian Rachlin and Friends” har blivit internationellt populär. År 2021 blev han konstnärlig ledare för Herbstgold-Festivalen i Esterházypalatset i Eisenstadt. Rachlin har grundat ”Julian Rachlin and Friends Foundation” som stöder begåvade unga musikers karriärutveckling. Sedan år 1999 har Rachlin undervisat vid Wiens privata musik- och konstuniversitet. Rachlin är även UNICEFs goodwillambassadör.

Rachlins skivinspelningar för skivbolagen Sony Classical, Warner Classics och Deutsche Grammophon har fått god kritik. Julian Rachlins instrument är en Stradivariusviolin från år 1704 och en Lorenzo Storioni-viola från år 1785. Instrumenten ägs av Dkfm. Angelika Prokopp-institutet.

Pianisti Lukas Vondracek
Lukáš Vondráček
piano
Pianisti Lukas Vondracek
Lukáš Vondráček
piano

Lukáš Vondráčeks anseende som en begåvad och mogen musiker föds ur hans naturliga musikaliket och unika teknik. Efter den senaste tidens debuter med symfoniorkestrarna i Chicago, Pittsburgh och London är Vondráčeks säsong full är höjdpunkter. Under säsongen 2021/22 debuterar han med Los Angeles filharmoniker och återvänder till flera ansedda orkestrar, som orkestrarna i Baltimore och Chicago under ledning av Marin Alsop.

Under det senaste decenniet har Vondráček rest världen över och arbetat med orkestrar som symfoniorkestrarna i Philadelphia, Tasmanien och Sydney, Tokyo Metropolitan Symphony Orchestra och Frankfurts radios symfoniorkester.

Vondráček uppträdde för första gången offentligt som fyraåring och debuterade redan år 2002 som femtonåring med Tjeckiska filharmoniska orkestern och Vladimir Ashkenazy. Debuten följdes av en stor turné i USA år 2003. Vondráček har blivit erkänd över hela världen och fått många internationella priser. Av priserna kan speciellt nämnas segrarna i Drottning Elisabeth-tävlingen i Bryssel år 2016 samt Hilton Heads och San Marinos internationella pianotävlingar.

Efter sina studier vid musikakademien i Katowice och konservatoriet i Wien tog Vondráček konstnärsdiplom från New England-konservatoriet i Boston under ledning av Hung-Kuan Chen och utexaminerades med toppbetyg år 2012.

Pieces

Pjotr Tšaikovski (1840-1893):
Sinfonia nro 5 e-molli op. 64

Andante – Allegro con anima
Andante cantabile, con alcuna licenza
Valse: Allegro moderato
Finale: Andante maestoso – Allegro vivace – Meno mosso

Pjotr Tšaikovski tasapainoili tuotannossaan yhtäältä venäläisyyden ja kansainvälisyyden, toisaalta yleisen ja yksityisen välillä. Nämä jännitteet värittivät myös hänen viidennen sinfoniansa (1888) syntyprosessia ja ovat osaltaan ohjanneet teoksen sisällöllisiä tulkintoja.

Alkuvuodesta 1888 Tšaikovski kävi ensimmäisellä länsieurooppalaisella esiintymismatkallaan, jonka aikana hän tapasi mm. Brahmsin ja Griegin ja tunsi saaneensa aiempaa syvemmän kontaktin keskieurooppalaiseen sinfoniatraditioon. Kun hän myöhemmin samana vuonna ryhtyi säveltämään viidettä sinfoniaansa, hän pyrki aivan tietoisesti luomaan teoksen, jonka saattaisi asettaa suurten keskieurooppalaisten mestariteosten rinnalle.

Yleisen ja yksityisen jännite sisältyy viidennen ja yleisemminkin Tšaikovskin kolmen viimeisen sinfonian (nrot 4-6) ohjelmallisuuteen, ja nämä kolme teosta edustavat hänen painavinta sanaansa sinfonikkona. Tšaikovski ei antanut yhdellekään niistä virallista partituuriin painettua ohjelmaa, mutta hän luonnosteli sellaisia itselleen sävellystyön lähtökohdaksi. Tšaikovskin haluttomuus ohjelmien julkistamiseen liittyi luultavasti niiden syvän henkilökohtaiseen luonteeseen.

Viidennen sinfonian ohjelmasta säilyneiden katkelmien mukaan ensiosan johdanto kuvastaisi alistumista kohtalon edessä ja nopea pääjakso "valitusta, epäilyjä ja taistelua XXX:ää vastaan". Se, mitä tämä salaperäinen "XXX" voisi olla, on jäänyt arvailujen varaan, mutta yleisimmin on ehdotettu Tšaikovskin homoseksuaalisuutta ja sen aiheuttamia sosiaalisia ja henkisiä paineita. Kohtalo-ajatuksen musiikillisena symbolina on heti ensiosan alussa kuultava mottoaihe, jonka erilaiset ilmentymät eri osissa kuvastavat teoksen psykologista kehitystä. Tšaikovski lainasi aiheen Glinkan oopperasta "Elämä tsaarin puolesta", jossa se lauletaan sanoilla "Älä antaudu murheen valtaan".

Hidas osa tunnetaan sinfoniakirjallisuuden luultavasti kuuluisimmasta käyrätorvisoolosta. Osan levollinen tunnelma kuitenkin järkkyy, kun mottoaihe puhkeaa kahdesti esiin uhkaavana vaskiversiona. Elegantisti keinahtelevassa valssissa mottoaihe kuullaan vähäeleisen hillittynä aivan osan lopussa. Finaalissa mottoaihe nousee voiton symboliksi. Se kuullaan heti osan alussa majesteettisen leveänä hymninä, se on aktiivisesti mukana osan kuohunnassa ja se päättää lopulta teoksen riemuitsevissa tunnelmissa.

Kasvu alun synkkyydestä finaalin voitonjuhliin ja ajatus "kohtalosta" tuovat mieleen Beethovenin Kohtalonsinfonian. Samaan tapaan myös Tšaikovskilla viimeisen osan voitonjuhlat saavat niin suurelliset mitat, että yhden ihmisen painiskelu kohtalonsa kanssa kasvaa kollektiiviseen merkitykseen, yksityisestä tulee yleistä. Samalla viides sinfonia on saanut aseman suurena venäläisenä voitonsinfoniana, ja näin tämä Tšaikovskin kansainvälisimmäkseen tarkoittama sinfonia on myös väkevä kansallinen merkkiteos.

Teosesittely: Kimmo Korhonen