This is a past event.
Åbo stads festkonsert på självständighetsdagen 2021
Leif Segerstam, dirigent
Hanna-Leena Haapamäki, sopran
Åbo filharmoniska orkester
Aarre Merikanto: Intrada
Festtal: Borgmästare Minna Arve
Jean Sibelius: Våren flyktar hastigt (Es) op. 13 nro 4
Jean Sibelius: En slända op. 17 nro 5
Jean Sibelius: Soluppgång (G) op. 37 nro 3
Jean Sibelius: Demanten på marssnön (B) op. 36 nro 6
Leevi Madetoja: Svit ur operan Österbottningar op. 52
Jean Sibelius: Finlandia op. 26
Fredrik Pacius: Maamme
Kom och fira självständighetsdagen tillsammans med oss! Den traditionella självständighetsdagens festkonsert dirigeras i år av hedersdirigent Leif Segerstam.
Utdelning av fribiljetter lördag 20.11.
Artists
Världskända maestro Leif Segerstam har varit Åbo filharmoniska orkesters ledare och chefsdirigent från 2012 till våren 2019. Segerstam förärades med titeln hedersdirigent och den första Guldlilja-statyetten den 16 maj 2019. Segerstam är en av Skandinaviens mångsidigaste musikaliska talanger – dirigent, kompositör, violinist och pianist. Hans imponerande karriär har tilldelats flera pris.
Efter att ha studerat vis Sibelius-Akademin och Julliard har Segerstam arbetat för Nationaloperan, Kungliga Operan i Stockholm, Deutsche Oper Berlin, Statsoperan i Wien och Den Kongelige Operan i Köpenhamn. Han har gjort dirigentbesök till bl.a. the Metropolitan, Covent Garden, och La Scala. Den imponerande operakarriären varieras av olika chefsdirigentpositioner, som han haft vid Österrikes, Finlands och Danmarks radio symfoniorkestrar samt Rehinland-Pfalz statsfilharmoniker. Fram till 2007 var han chefsdirigent för Helsingfors stadsorkester.
Han är känd för sin fritt pulserande musikaliska stil och har komponerad bl.a. över 310 symfonier. Ända framtill 2013 var Segerstam professor i orkesterledning vid Sibelius-Akademin. Hans imponerande karriär har tilldelats flera märkbara pris. År 2014 beviljade republikens president titeln professor åt Segerstam. Hösten 2015 utnämnde Malmöoperan Segerstam till sin hedersdirigent.
Sopraano Hanna-Leena Haapamäki on valmistunut musiikin maisteriksi Sibelius-Akatemian oopperakoulutuksesta, jossa hän opiskeli Ritva Auvisen johdolla. Lisäksi hänellä on laulunopettajan tutkinto Helsingin Konservatoriosta. Opintojaan hän on täydentänyt muun muassa Renata Scotton, Irina Gavrilovicin, Gundula Janowitzin, Elisabeth Werresin, Udo Reinemannin ja Dale Fundlingin kanssa. Haapamäki voitti vuonna 2004 2. palkinnon Lappeenrannan laulukilpailussa ja sai Kansallisoopperan erikoispalkinnon finaalin parhaasta suorituksesta.
Haapamäellä on ollut lukuisia rooleja Suomen Kansallisoopperassa ja alueoopperoissa. Näistä mainittakoon Bizet’n Carmenin Frasquita, Kortekankaan Isän tytön Vera, Straussin Arabella-oopperan Fiakermilli ja Die Frau ohne Schatten-oopperan Haukka, Rautavaaran Rasputin-oopperan Maria, Mozartin Taikahuilun Yön kuningatar ja Don Giovannin Zerlina ja Verdin Naamiohuvien Oscar. Kaudella 15–16 ja 18–19 Haapamäki esiintyi Carlotta Giudicellin roolissa Suomen Kansallisoopperan uudessa versiossa Andrew Lloyd-Webber musikaalista The Phantom of the Opera. Kaudella 17–18 Haapamäki vieraili samassa roolissa Göteborgin oopperassa Ruotsissa.
Haapamäki on esiintynyt useiden merkittävien suomalaisten orkestereiden ja kuorojen solistina ja esittänyt teoksia kuten Bachin Johannes-passio, Matteus-passio ja h-molli messu, Beethovenin Christus am Ölberge-oratorio ja Mozartin c-molli messu, Requiem ja Exsultate jubilate. Lied- ja barokkiohjelmiston ohella Haapamäki on esittänyt paljon aikamme uutta musiikkia.
Pieces
Aarre Merikanto (1893–1958) var en de centrala karaktärerna i 1920-talets finländska modernism, men på grund av motgångarna han upplevde och vägledd av sin inre utveckling som kompositör vände han sig under 1930-talet mot ett mer traditionellt uttryckssätt. Under denna period komponerade han vid sidan av större verk även flera småskaliga orkesterverk, av vilka det för Radio-orkestern komponerade Intrada (1936) hör till de mest populära. Det är ett kort stycke, i enlighet med titeln tänkt att inleda ett evenemang. Ur den karga och av fanfarliknande bleckblåsklanger färgade festligheten stiger ett kort men stämningsfullt violinsolo fram två gånger.
Jean Sibelius (1865–1957) är mest känd som en symfoniernas och de symfoniska dikternas mästare, men han var även en av sin tids finaste kompositörer av sånger. Han skapade en egensinnig solosångstil som varken ansluter sig till den centraleuropeiska liedens eller den nordiska romansens traditioner.
Av sångtexternas författare var Sibelius favorit Johan Ludvig Runeberg, till vars texter han komponerade ungefär en fjärdedel av sitt dryga hundratal solosånger. Den tidiga Våren flyktar hastigt (1891) beskriver i sina livliga vändningar minnen från våren (och samtidigt ungdomen). Sibelius tonsatte även texter av sin tids svenska poeter. Av dem är sången En slända (1904) till text av Oscar Levertin en nästan expressionistiskt färgad version av Sibelius fritt böljande sånglyrik, medan Soluppgång (1902) till text av Tor Hedberg är mer romantisk till stämningen. Sången Demanten på marssnön (1900) till text av den finländska begåvningen Josef Julius Wecksell, som redan som ung förlorade sin skapande kraft på grund av mentalsjukdom, förenar kärleken och naturbeskrivningen till en enhetlig helhet.
Leevi Madetoja (1887–1947) hörde till de viktigaste tonsättarna i generationen efter Sibelius. Hans största avtryck inom den finsknationella musiken var operan Österbottningar (Pohjalaisia, 1924) som även har kallats för ”Finlands nationalopera”. I verket använde han sig av folkmusik, och han sammanställde även en orkestersvit i fem satser som inkluderar en beskrivning av det österbottniska landskapet (Lakeus, sv. Öppen plats), dramatiska element (Vangin laulu, sv. Fångens sång som bygger på folkmelodin ”Tuuli se taivutti koivun larvan” (sv. Vinden böjde björken) och den dramatiska Tappelu, sv. Bråkstakar), sorgset vemod (Tulopeli, sv. Ingångsmusik) och den utan paus följande dansanta avslutande satsen (Hypyt, sv. Hopp och skutt).
Sibelius Finlandia och Fredrik Pacius (1809–1891) Vårt land är de mest kända verken med en nationell mission inom den finländska musiken. Finlandia uppstod medvetet som ett protestverk under den första förtrycksperioden våren 1899 för ett evenemang som motsatte sig den ryska censuren av pressen. Sibelius reviderade verket därpå följande år och i den här formen har det blivit sin tids starkaste musikaliska uttryck för den finländska nationalkänslan. Pacius Vårt land har i sin tur befäst sin plats som finländarnas nationalsång, även om den inte har någon i lagen definierad position. Pacius komponerade den till en text av Runeberg (1846) under ”Europas galna år” 1848, då det ideologiska tumultet livade upp det europeiska politiska klimatet och kulturdebatten.
Verkpresentation: Kimmo Korhonen
Översättning: Sebastian Djupsjöbacka