Cavalleria rusticana ja Pajazzo

This is a past event.

Cavalleria rusticana ja Pajazzo

Premiär 13.4.2022. 

Pietro Mascagnis Cavalleria rusticana och Ruggero Leoncavallos Pajazzo är två skilda enaktsoperor - tillsammans bildar de världens mest framförda operapar. De stora känslorna erövrar scenen: svartsjuka, hämnd och förlåtelse.

I den version av Cavalleria rusticana och Pajazzo som framförs i Åbo kommer händelserna att ske under en och samma dag, i samma italienska by och med samma människor.

Öden flätas samman, förvecklingarna korsar listigt varandra och operorna kommenterar varandra på ett överraskande sätt. Ingredienserna resulterar i en extatisk föreställning som glittrar av kitch, dryper av melodrama och gnistrar av temperament. Över allt detta klingar världens vackraste operamelodier: Cavalleria rusticanas förtjusande Påskhymn samt det överväldigande Intermezzot och alla tenorariors konung Vesti la giubba, ”Skratta Pajazzo, fastän ditt hjärta gråter”

Regissör Tuomas Parkkinen tar sig an operorna som ett enda verk: ”Operorna har många likheter. Båda handlar om vanliga människors vardag och insikter om den, utan att försköna. Berättelserna pulserar av kärlek och passionerade känslor: svartsjuka, manlig stolthet och hämnd, vilket leder till ett tragiskt slut. Båda operorna är teatraliska pjäser med sina spänningar och förvecklingar.  Persongalleriet är mångfacetterat och triangeldrama, religiositet, teaterkonstens lögn, det verkliga livets lidande, ånger och förlåtelse är alla teman som kommer nära inpå åskådaren, till och med under huden.”

Produktionsinfo

REGI Tuomas Parkkinen
SCENOGRAFI OCH DRÄKTER Pirjo Liiri-Majava
DIRIGENT Jonas Rannila
ORKESTER Åbo filharmoniska orkester
KORREPETITOR/KÖRMÄSTARE Marko Autio
LJUSDESIGN Antti Niitemaa
MASKDESIGN Anniina Takala
SOLISTER
Cavalleria rusticana:
Päivi Pylvänäinen, Santuzza (bondflicka)
Sam Furness, Turiddu (soldat)
Heikki Kilpeläinen, Alfio (sophämtare)
Essi Luttinen, Lola (Alfios hustru)
Päivi Nisula, Mamma Lucia (krögare, Turiddus mamma)
Pajazzo:
Aldo di Toro, Canio/Pajazzo (teatersällskapets ledare)
Sabina Bisholt, Nedda/Columbina (skådespelare, Canios hustru)
Heikki Kilpeläinen, Tonio/Taddeo (skådespelare)
Sam Furness, Beppe/Harlekin (skådespelare)
Samuli Takkula, Silvio (politiker, Neddas älskare)

Operorna samproduceras av Åbo Svenska Teater och Åbo filharmoniska orkester.

Textas på finska och svenska. 

Samarbetspartner: www.manschett.fi

Bidragsgivare och samarbetspartner:
Turun kaupunki
Jenny ja Antti Wihurin rahasto
Turun seudun Osuuspankki
Suomen kulttuurirahasto
Turun teatterisäätiö
Konstsamfundet
Stiftelsen Emilie och Rudolf Gesellius fond 
William Thurings Stiftelse 
MES - musiikin edistämissäätiö
Turun konservatorio
Turun AMK
Puolalan koulu
Aperol

Artists

Päivi Pylvänäinen (c) Ville Paasimaa
Päivi Pylvänäinen
sopran
Päivi Pylvänäinen (c) Ville Paasimaa
Päivi Pylvänäinen
sopran

Päivi Pylvänäinen är sopran och hemma från Nyslott. Hon utexaminerades år 2015 med utmärkta vitsord från Sibelius-Akademin. Senast hade Pylvänäinen rollen som Mercédès på operan i Tammerfors år 2020, Berta i Barberaren i Sevilla i Nyslott år 2019 och titelrollen i Kuusistos opera om Aino Ackté år 2017. Pylvänäinen har uppträtt som solist med bl a Tampere Filharmonia-orkester och Jyväskylä Sinfonia-orkester.

I år kan man höra Pylvänäinen bl a i Helsingfors och St Michel i Mozarts Requiem, på sommaren under Nyslotts Operafestival som Berta i Barberaren i Sevilla och i augusti i Opera Box kammaropera Döbeln.

Sam Furness (c) Maximilian van London
Sam Furness
tenor
Sam Furness (c) Maximilian van London
Sam Furness
tenor

Tenoren Sam Furness har sjungit i betydande operaroller på Skotlands opera, Garsington Opera och på Teatro Real Madrid och blivit rosad för sitt medryckande skådespeleri och sin medfödda musikalitet. Han har fått fina recensioner för sina föreställningar på många operor, ytterligare har han en bred oratorie- och konsertrepertoar.

Furness har sjungit vid många operahus bl a i Storbritannien, Italien, Österrike Spanien, Frankrike, Belgien och Chile. En av Furness höjdpunkter under säsongen 2018-2019 var has debut på Royal Opera House, Covent Garden. I Åbo har han senast sjungit år 2019 som solist för Åbo filharmoniska orkester i konsertversionen av Salome samt år 2016 i Trollflöjten på Åbo Svenska Teater. Han har även uppträtt i Carmen i Jyväskylä.

Heikki Kilpeläinen
Heikki Kilpeläinen
baryton
Heikki Kilpeläinen
Heikki Kilpeläinen
baryton

Heikki Kilpeläinen har varit solist i Bremen, Bonn, Düsseldorf och Mainz. Han har också uppträtt på  flera andra framstående operahus i Tyskland och Schweiz samt på Finlands nationalopera och på operafestivalen i Nyslott.

Han har gjort ca. 70 roller – bl a huvudroller i Verdis och Wagners operor (Macbeth, Falstaff, Don Carlo, Maskeradbalen, Tristan och Isolde samt Mästersångarna i Nürnberg). Under de senaste åren har Kilpeläinen även uppträtt mera i Finland: 2020 i Fidelio i Uleåborg och innan det i Carmen i Vasa och Don Carlo i Helsingfors. Kilpeläinen är en eftertraktad konsertsolist. Han har sjungit bland annat i Sibelius, Bachs, Händels och Beethovens verk.

Essi Luttinen (c) Mirkku Merimaa
Essi Luttinen
mezzosopran
Essi Luttinen (c) Mirkku Merimaa
Essi Luttinen
mezzosopran

Essi Luttinen är mångsidig och expressiv. Hon är eftertraktad både som solist i konserter som på operascener. Hennes repertoar stäcker sig från tidig barock till modern musik, som rymmer många moderna verks uruppföranden.  Hon har sjungit bl a på Finlands nationalopera, Nyslott operafestival, Bergen Nasionale Opera, i operor i Uleåborg, Åbo, Jyväskylä, Tammerfors och Vasa samt på musikfestspelen i Ilmajoki.  Luttinen har vunnit första pris i Merikanto sångtävlingen i konstcentret Taidekeskus Salmela samt andra pris i sångtävlingen i Villmanstrand.

Päivi Nisula
Päivi Nisula
mezzosopran
Päivi Nisula
Päivi Nisula
mezzosopran

Päivi Nisula vann Timo Mustakallio-sångtävlingen år 1989. Under åren 1993-2016  var hon fast anställd vid Finlands nationalopera, där hon har sjungit alla betydande mezzosopranroller. Som sopran har hon sjungit bl a  Tosca (Puccini: Tosca), Kundry (Wagner: Parsifal), Riikka (Sallinen: Punainen viiva (sve. Det röda strecket)), Desdemona (Verdi: Otello) ja Riitta (Kokkonen: Viimeiset kiusaukset (sve. De sista frestelserna)). 

Päivi Nisula har medverkat i urpremiärerna av Olli Kortekangas operor Isän tyttö (sve. Pappas flicka), Veljeni Vartija (sve Min broders väktare) ja Elämänkuvat (sve. Livets bilder). Ytterligare har hon gästat Nyslott operafestival och på operascener i Tyskland.  Som solist har hon uppträtt med orkestrar i flera olika länder, bl a debuterade hon 2010 i New York Carnegie Hall i USA.

Aldo di Toro, kasvokuva
Aldo di Toro
tenor
Aldo di Toro, kasvokuva
Aldo di Toro
tenor

Den australiensiske tenoren Aldo di Toro har en bred repertoar av lyriska roller i italienska och franska operor och han har uppträtt i alla stora operahus i Australien, bl a har han sjungit rollerna som Rodolfo (La Bohéme), Alfredo (La Traviata) och Werther (Werther).

Di Toros första anställningar vid europeiska operahus var Scottish Opera och Opera Holland Parkiin. Efter det har di Toro uppträtt bl a i Österrike och Tyskland. Hans charmerande rolldebut som Pinkerton (Madame Butterfly) vid stadsteatern i december 2016 och hans övertygande prestation som Cavaradossi (Tosca) samma år och i samma hus beseglade di Toros övergång till tyngre roller. 

Under säsongen 2021–2022 ses Aldo Di Toro i rollen som Don Alvaro (La forza del destino) i succéproduktionen vid operahuset i Graz.

Sabina Bisholt
Sabina Bisholt
sopran
Sabina Bisholt
Sabina Bisholt
sopran

Sabina Bisholt är ett svenskt sångarlöfte. Hon är utexaminerad från Stockholms Operahögskola och fick år 2016 det prestigefyllda Christina Nilsson-stipendiet. Hon debuterade på Norrlandsoperan i rollen som Marguerita i operan Faust år 2017. Efter det har hon sjungit på Kungliga Operan i Stockholm som Mimi i La Bohème och Micaela i Carmen, på Wermland Operan som Micaela i Peter Brooks Carmen, på Operan på Skäret som Pamina i Trollflöjten samt på Staatsoper i Hamburg som Micaela i Carmen.

Bisholt har medverkat som sopransolist i flera konsertverk. I januari 2020 sjöng hon i en konsert i Helsingfors musikhus. Där uppträdde hon i Luigi Dalapiccolas verk Partita tillsammans med dirigent Gianandrea Norseda och Helsingfors filharmoniska orkester.

Samuli Takkula
Samuli Takkula
baryton
Samuli Takkula
Samuli Takkula
baryton

Barytonen Samuli Takkula har studerat på operautbildningen i Sibelius-Akademin under ledning av Erkki Rajamäki. Utöver det har Takkula studerat sångpedagogik på yrkeshögskolan Metropolia med Kai Valtonen som sin lärare.

Samuli Takkula har varit solist bl a på Finlands nationalopera och under Helsingfors musikfestspel. Bland hans operaroller kan följande nämnas: Rigoletto (G. Verdi: Rigoletto), Falstaff  (G. Verdi: Falstaff), Jevgeni Onegin (P. Tsaikovsky: Jevgeni Onegin), Lukkari (J. Kuusisto: Jää, sve. Is), 2. Mies (I. Rantala: Pikaparantola), Paroni Douphol (G. Verdi: La Traviata), Peter (E. Humperdinck: Hannu ja Kerttu, sve. Hans och Greta), greve Almaviva (W.A.Mozart: Figaron häät, sve. Figaros bröllop).

 

Tuomas Parkkinen (c) Kaisa Tiri
Tuomas Parkkinen
regissör
Tuomas Parkkinen (c) Kaisa Tiri
Tuomas Parkkinen
regissör

Tuomas Parkkinen är opera-, och teaterregissör, dramatiker och librettist från Helsingfors. Parkkinen har regisserat bl a följande operor:. Fidelio (Uleåborgs opera, 2020), Candide (Savoy, Helsingfors 2018), Veljeni vartija (sve. Min brors väktare) (Tammerfors opera, 2018), Mannerheim (Musikfestspelen i Ilmajoen, 2017-2019), Pohjalaisia (Tammerfors opera, 2017), Figaros bröllop (Tammerfors opera, 2014), Don Pasquale (Finlands Nationalopera, 2013), Trollflöjten (Tammerfors opera, 2011) ja Taipaleenjoki (Musikfestspelen i Ilmajoki, 2010-2012).

 

Kapellimestari Jonas Rannila, kasvokuva
Jonas Rannila
dirigent
Kapellimestari Jonas Rannila, kasvokuva
Jonas Rannila
dirigent

Dirigent och körledare Jonas Rannila är just nu en av de mest eftertraktade och uppskattade unga operadirigenterna i Finland. Rannila verkar som musikalisk ledare för Opera BOX och som konstnärlig ledare för Helsingfors filharmoniska kör samt manskören Manifestum. 

Hans repertoar av musikteater samt kör-och orkesterverk hör till de mest omfattande i hela landet. Rannila har dirigerat över 20 verk till scenen de senaste åren, bl a för Opera Box i Helsingfors, Vasa opera, musikfestspelen i Ilmajoki, Helsingfors festspel, i Tammerfors och i Nyslott. Dessutom jobbar Rannila regelbundet på operafestspelen i Nyslott och på operan  i Tammerfors. Under säsongen 2020-2021 debuterar Jonas Rannila som dirigent för flera finländska orkestrar och körer. 

I Åbo har Jonas Rannila dirigerat ett stort antal konserter med Kungsvägens musiker. Hösten 2020 dirigerar han Åbo filharmoniska orkester i  Leonard Bernsteins operett Candide. 

Pirjo Liiri-Majava, kasvokuva
Pirjo Liiri-Majava
scenograf och kostymdesigner
Pirjo Liiri-Majava, kasvokuva
Pirjo Liiri-Majava
scenograf och kostymdesigner

Pirjo-Liiri-Majava har fått sin magisterexamen i scenografi  från Konstindustriella högskolan efter att även ha studerat vid Musashino Art University i Tokyo i Japan.

Till hennes senaste arbeten räknas kostymdesignen i Lilla Sjöjungfrun (Helsingfors stadsteater 2019), scenografi och kostymdesign till Jane Eyre (Åbo Svenska Teater 2018), kostymdesign till Billy Elliot (Tampereen Työväen Teatteri 2018) och kostymdesign för Sagan om ringen (Åbo stadsteater 2018).

Av Liiri-Majavas många operakostymörarbeten premierades hon år 2017 för Die Kalewainen in Pochjola och med kostymeringen till operan Erik XIV ( Åbo Musikfestspel) deltog hon år 2013 i World Stage Design-utställningen i Cardiff, Wales. 2013 premierade Turun Teatterisäätiö (en teaterstiftelse) Liiri-Majava med en specialutmärkelse för hennes kostymering i musikalen Jekyll&Hyde (Åbo stadsteater).

 

 

Marko Autio, kasvokuva
Marko Autio
repetitör, körmästare
Marko Autio, kasvokuva
Marko Autio
repetitör, körmästare

Marko Autio är pianisti, dirigent och kompositör. Han har studerat på Sibelius-Akademin och utexaminerades till magister i musikvetenskap 1997. Han fick andra pris i tävlingen för liedpianister i Kangasniemi tävling 1994 och har efter det uppträtt som solist, kammarmusiker och liedpianist i Finland och utomlands. Autio verkade som dirigent på Åbo stadsteater 1993-2004. I mars 2007 debuterade han som dirigent för Åbo filharmoniska orkester, Autio har dirigerat massor av opera-, operett- och musikalproduktioner. 

Autio har förutom två operor, Adalmiinan helmi (sve. Adalminas pärla) och Logicomix komponerat även mycket piano-, sång- och kammarmusik. Han kompositioner har framförts i Finland, Sverige och Tyskland.

 

Pieces

Pietro Mascagni (1863-1945)​​​​​​​:
Cavalleria rusticana

Pietro Mascagnin (1863-1945) esikoisooppera Cavalleria rusticana (Maalaisritarillisuus) oli verismin avausteos. Se oli yksi kolmesta palkitusta teoksesta nuorille säveltäjille suunnatussa oopperasävellyskilpailussa. Ensi-ilta Roomassa toukokuussa 1890 oli menestys, ja teos vakiinnutti nopeasti asemansa. Yksikään Mascagnin myöhemmistä oopperoista ei yltänyt lähellekään sen menestystä.

Italialaisen realismin mestarin Giovanni Vergan näytelmään perustuva Cavalleria rusticana herättää eloon sisilialaisen kylän elämän, sen pääsiäissunnuntain seesteisen pinnan alla vellovat tunnekuohut. Se on Pajazzoon verrattuna draamallisesti suoraviivaisempi ja maanläheisempi. Vaikka musiikki tiivistyy kuoroihin ja aariamaisiin laulukohtauksiin, jokainen niistä tuo tarinaan oman joko paikallisväriä, tunnelmaa tai tarinaa tukevan elementtinsä. Musiikissa on myös kansallisia aineksia, esimerkiksi Turiddun avauslaulu "O, Lola" on tyyliltään siciliano.

Alkupuolen kohtauksissa rakentuu kuva pinnan alla kytevistä jännitteistä. Kyläyhteisön uskonnollisuus tulee esiin vakaaksi kasvavassa upeassa pääsiäishymnissä. Santuzza on draaman ydinhenkilö, se jonka kautta tapahtumia eniten koetaan. Hänen tunteensa purkautuvat esiin aariamaisessa laulussa "Voi lo sapete". Draaman ytimessä ollaan Santuzzan ja Turiddun laajassa kohtauksessa, jota tihentää Lolan lyhyt väliintulo, sekä Santuzzan ja Alfion duetossa.

Oopperan tunnetuin jakso on orkesterin lyyrisen kaunis Intermezzo. Seesteisyydessään se luo harhaanjohtavan levollisen tunnelman, jota vasten finaalin purkaukset, varsinkin Turiddun sydäntäsärkevät jäähyväiset äidilleen ("Mama, quel vino è generoso), tuntuvat entistäkin pakahduttavammilta.

Teosesittely: Kimmo Korhonen

Ruggero Leoncavallo (1850-1919):
Pajazzo

Cavalleria rusticanan menestys sai Ruggero Leoncavallon (1850-1919) säveltämään oman veristisen oopperansa Il pagliaccin (Pajazzo), johon hän laati libreton itse. Myös se oli suurmenestys ensi-illassaan Milanossa 1892, ja menestys on siitä lähtien jatkunut lakastumattomana. Mutta samoin kuin Mascagnin Cavalleria rusticana myös Pajazzo jäi säveltäjänsä ainoaksi ohjelmistoihin juurtuneeksi teokseksi.

Cavalleria rusticanan tapaan Pajazzon ytimenä on mustasukkaisuusdraama, mutta siihen verrattuna Pajazzossa asetelmaa rikastaa todellisuuden ja teatterin, eletyn ja näytellyn elämän sekoittuminen toisiinsa. Tätä korostavat sekä Tonion avauspuheenvuoro että Canion avausrepliikki, joissa tietoisesti avataan teoksessa koettavia tapahtumia.

Pajazzosta rakentuu musiikillisesti moni-ilmeinen kokonaisuus. Vastakkain asettuvat kuorokohtausten yhteisöllinen riemu ja yksilötason raastava draama. Musiikki soi läpisävellettynä kokonaisuutena, josta laulunumerot erottuvat omina yksikköinään, ja ihailemansa Wagnerin tapaan Leoncavallo tihentää merkityksiä muutamien johtoaiheiden soveltamisella.

Keskeisiä solistijaksoja ovat ensimmäisessä näytöksessä Neddan ihastuttava "ballatella" ("Qual fiamma – Stridono lassì"), hänen hehkuvan tunteikkaaksi kehkeytyvä duettonsa Silvion kanssa ("Nedda! Silvio!") sekä Canion riipaiseva "Vesti la giubba", yksi kaikkein kuuluisimmista tenoriaarioista. Intermezzon erottamassa lyhyemmässä toisessa näytöksessä teatteri ja todellisuus sekoittuvat toisiinsa, jolloin tragedia tehostuu kasvamalla esiin commedia dell arte -näytöksen komediallisesta kepeydestä.

Teosesittely: Kimmo Korhonen

SYNOPSIS
Cavalleria rusticana & Pajazzo

Cavalleria rusticana – synopsis

Yksinäytöksinen melodraama

Santuzza, nuori talonpoikaisnainen, sopraano
Turiddu, nuori talonpoika, tenori
Lucia, Turiddun äiti, altto
Alfio, ajuri, baritoni
Lola, Alfion vaimo, mezzosopraano

Turiddu on palannut armeijasta. Ennen armeijaan menoaan hänellä ollut suhde kauniin Lolan kanssa, mutta hänen poissaollessaan Lola on avioitunut ajuri Alfion kanssa. Turiddu on luvannut mennä naimisiin Santuzzan kanssa, mutta Lola on mustasukkainen ja viettelee Turiddun.

Santuzza etsii Turiddua, jonka Lucia kertoo menneen naapurikylään hakemaan viiniä. Santuzza kuitenkin epäilee Lucian valehtelevan, ja Alfio kertookin nähneensä Turiddun talonsa lähettyvillä. Kun kylänväki menee pääsiäiskirkkoon, Santuzza kertoo Lucialle pelkäävänsä, että Turiddu on hylännyt hänet ja ajautunut taas yhteen Lolan kanssa.

Santuzza syyttää Turiddun käyneen Lolan luona, mutta tämä kieltää kaiken. Lola saapuu paikalle hyräillen lemmenlaulua ja menee kirkkoon. Lyhyen riidan jälkeen Turiddu jättää Santuzzan ja rientää Lolan perässä kirkkoon.

Santuzzan rakkaus kääntyy raivoksi. Alfio saapuu paikalle, ja Santuzza kertoo tälle, että Lola pettää tätä Turiddun kanssa. Alfio raivostuu ja vannoo vuodattavansa verta ennen kuin päivä päättyisi.

Intermezzo.

Kirkonmenojen jälkeen Turiddu kutsuu kyläläiset juomaan viiniä kanssaan, myös Alfion, joka kuitenkin kieltäytyy viinistä ja kertoo, että se olisi hänelle myrkkyä. Naiset vievät Lolan pois paikalta. Alfio ja Turiddu syleilevät, ja Turiddu puree vanhan tavan mukaan Alfion korvaa merkiksi haastamisesta kaksintaisteluun.

Turiddu pyytää Luciaa pitämään huolta Santuzzasta, jos hän ei palaisi. Hän jättää jäähyväiset Lucialle ja lähtee kohtaamaan Alfion. Naiset kerääntyvät yhteen. Äkkiä matkan päästä kuuluu huuto: "Turiddu on tapettu!"

Pajazzo – synopsis

Prologi ja kaksinäytöksinen draama

Canio, kiertävän teatteriseurueen johtaja (näytelmässä Pajazzo), tenori
Nedda, Canion vaimo (näytelmässä Colombina), sopraano
Tonio, ilveilijä (näytelmässä Taddeo), baritoni
Beppe, ilveilijä (näytelmässä Harlekiini), tenori
Silvio, talonpoika, baritoni

Prologi

Tonio tulee lavalle ja kertoo, että draama, jonka yleisö on näkevä, on yhtä totta kuin elämä.

I näytös

Kylänväki kerääntyy paikalle vastaanottamaan kiertelevää teatteriseuruetta. Canio kutsuu kyläläisiä illan esitykseen, joka kertoo Pajazzosta ja kostosta. Kyläläiset kutsuvat Canion ja Beppen tavernaan ja kiusoittelevat Caniota siitä, että Tonio suunnittelee suhdetta Neddan kanssa. Canio toteaa, että vaikka hän näytelmässä joutuu Pajazzona kärsimään Neddan uskottomuudesta, oikeassa elämässä hän ei sellaiseen alistuisi.

Neddaa kauhistuttaa Canion mustasukkaisuus. Hän torjuu Tonion lähestymisyrityksen. Silvio tulee tavernasta ja pyytää Neddaa karkaamaan kanssaan. Tonio kuulee keskustelun ja varoittaa Caniota. Raivostunut Canio yrittää selvittää Neddan rakastajan henkilöllisyttä, mutta Silvio ehtii pakoon, eikä Nedda suostu kertomaan rakastajansa nimeä. Beppe kertoo Caniolle, että rakastaja tulee varmasti illalla paikalle. Tunteiden myllertäessä Canio alkaa valmistautua illan esitykseen.

II näytös

Nedda kerää Colombinaksi pukeutuneena rahaa kyläläisisltä ja kuiskaa varoituksen Silviolle. Sitten näytelmä perinteisen commedia dell'arten tapaan alkaa:

Colombina (Nedda) odottelee rakastajaansa Harlekiinia (Beppe), joka tulee laulamaan hänelle serenadin. Taddeo (Tonio) palaa ja tunnustaa rakkautensa "viattomalle" Colombinalle, joka kuitenkin pilkkaa häntä. Harlekiini tulee sisään ja ajaa Taddeon pois.

Harlekiini ja Colombina ruokailevat, kun Taddeo tulee ilmoittamaan, että Colombinan mies Pajazzo (Canio) on tulossa takaisin. Harlekiini pakenee, mutta Pajazzo ehtii kuulla Colombinan huutavan pakenevalle Harlekiinille samat sanat kuin aiemmin Nedda oli huutanut Silviolle. Pajazzo/Canio ei pysty yrityksistään huolimatta pysymään roolissaan ja ryhtyy vaatimaan Colombina/Neddalta tämän rakastajan nimeä.

Nedda yrittää saada Caniota takaisin rooliin ja kutsuu tätä Pajazzoksi, mutta tämä vastaa: "En ole Pajazzo!" Katsojat ihailevat Canio/Pajazzon eläytymistä. Nedda myöntää, että hän on Colombinana tavannut Harlekiinia. Canio ei enää tiedosta olevansa näytelmässä ja vaatii Neddalta rakastajan nimeä. Lopulta Canio iskee puukon Neddan rintaan. Silvio rientää Neddan avuksi, mutta Canio surmaa hänetkin.

"La commedia è finita!" (Näytelmä on päättynyt!)

Teksti: Kimmo Korhonen