This is a past event.
Julen kommer med sång
Maria Itkonen, dirigent
Chorus Iucundus & Chorus Iuvenalis från musikklasserna i Puolalanmäki musikgymnasium, dirigent Timo Lehtovaara
Nikke Isomöttönen, konferencier
Åbo filharmoniska orkester
I år skapar vi julstämning genom att sjunga tillsammans. Körerna från Puolalanmäki musikgymnasium är försångare och publiken får sjunga de mest omtyckta julsångerna till ackompanjemang av symfoniorkester. Förutom allsångerna framför både körerna och orkester julmusik, och kvällens konferencier är intendent Nikke Isomöttönen. Maria Itkonen debuterar som dirigent för ÅFO. Julen kommer med sång!
Artists
Dirigenten Maria Itkonen har dirigerat flera olika orkestrar, bl.a. Tampere Filharmonia, Kuopio stadsorkester, Oulu Sinfonia, Kymi Sinfonietta och Joensuu stadsorkester. Hösten 2022 debuterade hon som operadirigent vid Folkoperan i Stockholm. Hon har även uruppfört flera verk som dirigent för TampereRaw, en ensemble för samtida musik.
Itkonen har studerat orkesterdirigering vid Panula-Akademin under ledning av professor Jorma Panula samt vid Kungliga Musikhögskolan i Stockholm under ledning av professor B. Tommy Andersson. Hon har deltagit i mästarkurser i orkesterdirigering vid bl.a. Royal Opera House i London och LEAD-akademin, som är grundad av Jukka-Pekka Saraste.
Itkonen har tidigare arbetar som konsertmästare i bland annat följande orkestrar: Tampere Filharmonia, Åbo filharmoniska orkester, WDR Sinfonieorchester Köln och Luzerner Sinfonieorchester.
Körverksamheten har alltid varit en hörnstenarna i Puolalabackens gymnasium. Redan i början av 1980-talet grundades en kammarkör och en flickkör i skolan. Efter att Puolalabacken fått status som musikgymnasium år 1988 utvidgades verksamheten ytterligare bl.a. genom resor och tävlingsframgångar. Numera har skolan tre ständiga körer, och därutöver sjunger det första årets studerande på musiklinje i en egen kör i ett halvt år.
Chorus Iuvenalis – kallad Juve-kören – grundades år 1981. I kören sjunger cirka 25 begåvade och ivriga unga. Juve sjunger all slags musik och letar ivrigt efter nya verk för diskantkör att ta med i sin repertoar. Chorus Iuvenalis uppträder flitigt i Åbonejden vid olika slags evenemang. Våren 2020 kom Juve på delad andra plats i den första nationella Erik Fordell-körtävlingen i Karleby, där åtta körer deltog i finalen. Den här hösten har Chorus Iuvenalis valts till ”Årets ungdomskör” av Yle.
För att tillfredställa de studerandes växande entusiasm för körsång grundades år 2010 en ny kammarkör, Chorus Iucundus. Kören, som mer informellt kallas för Juccis-kören, har likt Juve en utmanande och varierande repertoar och är redo att uppträda även med kort varsel. Chorus Iucundus har deltagit till exempel i Kirmo Lintinens och Marko Autios operaproduktioner, en kördirigeringsworkshop vid konservatoriet i Haag och vid den nationella huvudfesten under reformationens jubileumsår. Vid Tampereen Sävels körkavalkad 2015 fick Chorus Iucundus två guldstämplar, våren 2016 placerade sig kören på andra plats i tävlingen ”Finlands bästa skolkör” i Esbo och hösten 2018 fick Chorus Iucundus specialpriset för bästa tolkning av tidig musik vid den internationella körfestivalen i Derry i Nordirland.
Körerna dirigeras av Puolalabackens musikgymnasiums lektor Timo Lehtovaara. Lehtovaara har länge hört till de främsta köraktörerna i Finland, han har dirigerat ett flertal körer, bl.a. den av honom grundade kammarkören Kampin Laulu, Finlands kantorkör, den symfoniska kören CCA och Åbo konservatoriums kammarkör. Han har även undervisat i kördirigering bl.a. vid Sibelius-Akademins avdelning för musikfostran och vid Klemetti-Opistos sommarkurser. Han är även känd som arrangör och lärare i arrangering.
Lehtovaara har varit lektor vid Puolalabackens musikgymnasium sedan hösten 2001.
Åbo filharmoniska orkesters intendent Nikke Isomöttönen har haft mångsidiga uppdrag inom den klassiska musiken redan i över tjugo års tid. Före han flyttade till Åbo i oktober 2020 arbetade han som Jyväskylä Sinfonias tf. intendent och ansvariga producent åren (2017-2020) samt som intendent för S:t Michels stadsorkester. Före det var Isomöttönen producent vid musikutbildningen vid Jyväskylä yrkeshögskola, projektchef och dirigent samt lärare i orkesterdirigerering. Han har suttit med i styrelsen för Sinfoniaorkesterit rf:s styrelse sedan år 2012.
Nikke Isomöttönen har dirigerat åbokören Mieskuoro Laulun Ystävät från år 2021. Till hans musikaliska historia hör bland annat perioderna som dirigent i Jyväskyläkören Mieskuoro sirkat, Jyväskylä blåsorkester och Jyväskylä operakör, besöken som dirigent för Jyväskylä Sinfonia, S:t Michel stadsorkester, Adirondack Wind Ensemble i USA och Sydafrikas nationella ungdomsorkester samt tävlingssegern i KuoroEspoos kördirigeringstävling år 2002 och deltagandet i den internationella Jorma Panula-dirigenttävlingen år 2006. Isomöttönen har deltagit i domararbetet i Len van Zyl-dirigenttävlingen i Sydafrika, Adilia Alieva-pianotävlingen i Frankrike samt Madetoja-manskörstävlingen.
Isomöttönen är utexaminerad som filosofie magister från Jyväskylä universitet med musikvetenskap som sitt huvudämne. Han har studerat klarinett samt orkester- och kördirigering vid Mellersta Finlands konservatorium och Jyväskylä yrkeshögskola och utexaminerats som musikpedagog och musiker.
Pieces
Leroy Anderson:
Christmas Festival Ouverture
M. Turunen – M. Isola (sov. A. Hytinkoski):
Me käymme joulun viettohon
O. Kotilainen – A. Noponen (sov. I. Kuusisto):
Kun joulu on
E. Köhler (M. Autio):
Nu tändas tusen juleljus
M. Makaroff – Kanteletar:
Kiesuskin kehossa kiikkui
baskilainen trad. (sov. J. Rathbone):
Gabriel’s message
L. Madetoja – A. Noponen (sov. A. Hytinkoski):
Arkihuolesi kaikki heitä
K. Halonen – V. Salmi (sov. J. Kiiski):
Sydämeeni joulun teen
W. A. Mozart:
Saksalainen tanssi nro 3, K. 605 ”Rekiretki”
Leroy Anderson:
Sleigh ride
sov. T. Lehtovaara
Joulusikermä
Väliaika
P. Tšaikovski:
Marssi Pähkinänsärkijästä
Sokerikeijun tanssi
H. Blake (sov. A. Rissanen):
Walking in the air
K. H. Kalaoja – J. Vainio
(sov. J. Kiiski)
Joulumaa
J. Sibelius – Z. Topelius / M. Korpilahti (sov. I. Kuusisto)
En etsi valtaa loistoa
J. Chydenius – Z. Topelius
(sov. T. Lehtovaara):
Joululaulu
K. Collan – Z. Topelius / M. Korpilahti (sov. Y. Hjelt):
Sylvian joululaulu
G. S. Baker – N. Regney (sov. T. Lehtovaara):
Do you hear what I hear
M. Lowry – B. Greene (sov. Pentatonix):
Mary did you know
K. Halonen – K. Järnström – V. Salmi (sov. T. Lehtovaara):
Tähti tähdistä kirkkain
P. Simojoki (sov. T. Lehtovaara):
Tulkoon joulu
saksalainen trad. – B. S. Ingemann / H. Haahti (sov. Y. Hjelt):
Maa on niin kaunis
Jultidens musik har rötter djupt i historien, i 300-talets hymnmelodier på latin. Ur dessa tidiga skott har musiken med julanknytning blivit till många geografiskt, stilistiskt och kulturellt präglade traditioner. I en del av julmusiken lever det kristna arvet fortfarande starkt, medan en annan del företräder en nyare och mer världslig tradition, som började växa fram under 1930-talet speciellt i den anglosaxiska världen. En bra inledning till julmusikens olika stämningar är den amerikanske tonsättaren Leroy Andersons populära potpurri av julmusik, Christmas Festival Overture (1950/52), som citerar flera av det engelskspråkiga språkområdets julmelodier från 1500-talet till 1800-talet.
En viktig del av jultidens musik utgörs av den allsång som utövas i hemmen, i kyrkor och under konserter. Julmusikens dimension av gemenskap lever stark speciellt i flera av de mest älskade finländska julsångerna. De härstammar huvudsakligen från slutet av 1800-talet eller början av 1900-talet och återspeglar den finländska nationalromantikens stämningar. Gemensamt för många av dem är ljuset och värmen mitt den nordiska mörka årstiden, men ofta ingår även vemodigt stämningsfulla eller till och med sorgmodiga nyanser.
Sånger som Martti Turunens Vi går att fira julens fest (Me käymme joulun viettohon), Otto Kotilainens Nu är julen här (Kun joulu on), Leevi Madetojas Vardagssorgerna, glöm dem alla (Arkihuolesi kaikki heitä), Jean Sibelius Giv mig ej glans (En etsi valtaa loistoa) och Karl Collans Sylvias julvisa (Sylvian joululaulu) har blivit en oskiljbar del av finländarnas julfirande. Nära deras värld står även den svenska tonsättaren Emmy Köhlers vackra Nu tändas tusen juleljus (1898).
Det säger något om den finländska julmusiktraditionens livskraft att även många nya sånger har funnit sin plats i det finländska julfirandet. Av dem har till exempel Kassu Halonens Så gör jag jul i hjärtat mitt (Sydämeeni joulun teen, 1988) redan befäst sin plats bland de mest älskade julsångerna. Andra nyare julsånger är Katri Helena Kalaojas Jullandet (Joulumaa), Jussi Chydenius Julsång (Joululaulu), Kassu Halonens och Kisu Järnströms Den ljusaste stjärnan av stjärnor (Tähti tähdistä kirkkain) samt Pekka Simojokis Nu är det jul (Tulkoon joulu).
Även många instrumentala stycken har blivit en del av jultidens musik. Mozarts Tysk dans K.605/3 är även känd under titeln Slädfärden, och den, liksom även Leroy Andersons Sleigh Ride, beskriver de uppsluppna stämningarna under en vintrig slädfärd. Även musiken till Pjotr Tjajkovskijs balett Nötknäpparen är en väsentlig del av jultidens musik, inte minst eftersom själva baletten utspelar sig under julen och den ofta ingår i programmet under jultid. Även den brittiska animationsfilmen The Snowman (1982; Snögubben) utspelar sig under jul, och Howard Blake komponerade musiken till filmen. Den berörande vackra Walking in the Air, som spelas under flygscenen i filmen, har redan befäst sin position som en ny klassiker.
Jultidens kristliga budskap undersöks i olika former av den baskiska folkmelodin Gabriel’s Message, Mia Makaroffs folkmusikaliskt livliga Kiesuskin kehossa kiikkui, den tyska folkmelodin Härlig är jorden (Maa on niin kaunis) och Buddy Greens Mary, Did You Know? Sången Do You Hear What I Hear gjordes känd av Bing Crosby. Sången kom till år 1962 som en fredsvädjan under tiden för Kubakrisen och avspeglar stämningar som ger gensvar även idag.
Verkpresentation: Kimmo Korhonen
Översättning: Sebastian Djupsjöbacka