Turun linna

This is a past event.

Inställd: En eftermiddag i sällskap av Debussy och Prokofjev

Konserten är inställd. Se återbetalning av konsertbiljetter: 

Sergei Prokofjev: Stråkkvartett nr 1 h-moll op. 50
Claude Debussy: Stråkkvartett g-moll op. 10
Claude Debussy: Clair de Lune, i arrangemang för stråkkvartett

Matti Koponen, violin, programplanering
Kati Overbeck, violin, programplanering
Jouni Rissanen, viola
Anna Westerlund, cello

Höstens första kammarmusikkonsert kallar till stråkkvartettens toner i Åbo slott. Prokofjevs mer sällan framförda kvartett är fartfylld, rytmisk och energisk. Verket får sällskap av Debussys älskade klassiker, med sina mer impressionistiska och friare stämningar. Avslutningsvis får konsertbesökarna njuta av ett kvartettarrangemang av Debussys populära pianostycke Claire de Lune.

 

 

 

Pieces

Sergej Prokofjev (1891-1953):
Stråkkvartett nr 1 h-moll op. 50

Allegro

Andante molto – Vivace

Andante

 

I maj 1918, drygt två veckor efter att Prokofjev i St. Petersburg hade dirigerat uruppförandet av sin Klassiska symfoni, steg han på tåget till Vladivostok och påbörjade sin resa genom Sibirien till USA. De följande femton åren levde han ett kringflackande liv på olika ställen i världen, även om Frankrike under dessa år blev en viktig bas för honom.

År 1930 var Prokofjev på konsertturné i USA när Elizabeth Sprague Coolidge-stiftelsen, som befrämjade ny musik, beställde en stråkkvartett av honom. Verket färdigställdes senare samma år och uruppfördes i Washington i april 1931. Den senare av Prokofjevs två stråkkvartetter kom till år 1941, då han redan återvänt från sin frivilliga landsflykt till sitt gamla hemland, som under tiden hade genomgått en fullständig förändring.

Prokofjev karaktäriserade sin första stråkkvartett som ”till viss grad klassisk” och antog att man i den kunde känna påverkan av Beethovens kvartettstil. I den snabba första satsen ställs det motoriska inledningstemat och det bredare, mer sångbara sidotemat mot varandra. Den för Prokofjev kännetecknande sarkasmen ger ställvis sin egen udd åt verket. Den mittersta satsen börjar med en mörk inledning som leder till ett dynamiskt och ofta skarpt klingande scherzo i jämn taktart. Den tresatsiga kvartetten avslutas för ovanlighetens skull med en långsam sats, som med sina känslosamma och intensiva melodier blir till verkets emotionella tyngdpunkt. Satsen var en av Prokofjevs personliga favoriter och han gjorde även ett arrangemang för stråkorkester av den.

 

Verkpresentation: Kimmo Korhonen
Översättning: Sebastian Djupsjöbacka

Claude Debussy (1862-1918):
Jousikvartetto g-molli

Animé et très décidé

Assez vif et bien rythmé

Andantino, doucement expressif

Très modéréEn animant peu à peuTrès mouvementé et avec passion

 

Claude Debussy hämtade gärna intryck till sina verk utanför musiken, till exempel i naturfenomen, litteraturen eller andra konstarter. Hans enda stråkkvartett (1893) hör vid sidan av de tre fina sonaterna från 1910-talets sena period till de få verk som representerar sk. absolut musik, det vill säga musik som inte har någon uttryckligen nämnd utomstående inspiration.

Stråkkvartetten står precis på tröskeln till Debussys stilistiska genombrott. Trots att man ännu kan skönja inspiration av César Franck och Aleksandr Borodin håller hans egensinniga mogna uttryck helt tydligt på att växa fram. Han fann slutligen sin impressionistiska stil därpå följande år i orkesterdikten En fauns eftermiddag (1894). Debussy tyckte inte speciellt mycket om stämpeln som impressionist och upplevde själv sig stå närmare symbolisterna.

Stråkkvartettens sensuella tonspråk, berikat av känsliga ljus- och färgeffekter, förenas i Debussys produktion med en sällsynt tematisk koncentration. Det var troligen påverkan av César Franck som ledde till att temamotivet som inleder kvartetten enligt den sk. cykliska principen förekommer i en viktig roll även i alla de övriga satserna, som mest maskerad i den tredje, långsamma satsen.

Debussys stråkkvartett är elastiskt och tvångslöst flödande musik, som tillämpar traditionellt tematiskt tänkande rätt fritt. Den blir till en sedvanlig fyrsatsig helhet, med en snabb första sats där materialet utvecklas, ett rytmiskt slående och klangligt mångskiftande scherzo, en fundersam långsam sats och en målmedveten final.

Verkpresentation: Kimmo Korhonen
Översättning: Sebastian Djupsjöbacka

Claude Debussy (1862-1918):
Clair de lune

Debussy började komponera det av fyra pianostycken bestående Suite Bergamasque år 1890 men reviderade verket på nytt precis innan det publicerades år 1905. Namnet syftar på den gamla italienska dansen bergamasca från trakten kring Bergamo, men Debussy har använt titeln i en poetisk mening och hans verk är inte förknippat med själva dansformen.

Man vet inte i hur stor grad Debussy omarbetade verket i revisionen år 1905. Däremot känner man till att åtminstone två av satserna fick sina slutliga titlar först i det här skedet. Till dem hör svitens tredje sats Clair de lune (Månsken), vars ursprungliga namn var Promenade sentimentale (Känslosam eller sentimental vandring). Namnet syftar på en dikt av Paul Verlaine, som Debussy även två gånger tonsatte till sånger med titeln Clair de lune, men sångerna och pianoverket har inga musikaliska kopplingar till varandra.

Clair de lune är den mest populära av satserna i Suite Bergamasque och är ett av Debussys mest kända stycken överhuvudtaget, en verklig evergreen bland små pianostycken. Den målar en seren månskensstämning, som väl kan anknytas till diktens ord ”au calme clair de lune triste et beau” (ett stilla månsken, sorgesam och underbar). I det mittersta avsnittet får musiken ett mer rörligt och intensivt uttryck, men den jämnar ut sig igen mot slutet.

Clair de lune – liksom så många andra stycken som uppnått klassikerstatus – är bekant även i många olika slags arrangemang. Här hör vi verket omarbetat för stråkkvartett.

Verkpresentation: Kimmo Korhonen
Översättning: Sebastian Djupsjöbacka